Rättsteori

Ensisijaisesti tutkinto-opiskelijoille järjestettävässä opetuksessa, johon on myös kiintiö avoimen yliopiston opiskelijoille, opiskelijalla tulee olla vähintään 10 op aiempia oikeustieteen opintoja tai hänen tulee olla ilmoittautunut muille kursseille niin, että hän on todennäköisesti suorittanut 10 op oikeustieteen opintoja viimeistään kurssin luentojen päättymiseen mennessä. Tämä ennakkovaatimus ei koske sellaista opetusta, joka on suunnattu ensisijaisesti avoimen yliopiston opiskelijoille.

Efter att ha genomfört studieavsnittet med godkänt resultat ska studenten kunna:

• identifiera och förstå de inbördes spänningarna mellan juridik, makt, politik och etik samt sambandet mellan dessa. Studenten ska även kunna identifiera och förstå den ideologi- och begreppshistoriska utvecklingen som hör till.
• forma sig en helhetsbild av vissa centrala begrepp och principer inom modern rätt
• identifiera och analytiskt särskilja frågor som hänför sig till juridisk legitimitet, rättvisa och samhälleliga förgreningar och deras förhållande till aktuella företeelser.
• identifiera och analytiskt särskilja förgreningar som hänför sig till globaliseringen och europeiseringen av juridiken

Efter att ha genomfört studieavsnittet med godkänt resultat ska studenten kunna:

• tillämpa ett sådant vetenskapligt angripssätt i det egna lärandet och kunnandet som gör det möjligt att analytiskt, kritiskt och forskningsbaserat granska rättsliga problem.
• utnyttja forskningsfärdigheter självständigt (insamling av material, vetenskapligt skrivande, referensskrivning) samt förstå olika forskningsbaserade tillvägagångssätt.
• tillämpa sina teoretiska kunskaper och samarbetsförmåga i en rad olika arbetsuppgifter, t.ex. lagberedning, rättsligt avgörande och olika expertuppgifter.

Keskeinen kirjallisuus:
Penner, J. E. (James E.) et al. McCoubrey & White’s Textbook on Jurisprudence. Fifth edition. Oxford, United Kingdom: Oxford University Press, 2012. 260 sivua

Luku 4, Möschel, Mathias: “Critical Race Theory” teoksessa Christodoulidis, Emilios, Ruth Dukes & Marco Goldoni. Research Handbook on Critical Legal Theory. Northampton: Edward Elgar Publishing, 2019. 15 sivua

Luku 1, Banakar, Reza & Max Travers: ”Law, Sociology and Method” teoksessa Banakar, Reza, and Max Travers. Theory and Method in Socio-Legal Research. Oxford, England: Hart Publication Ltd, 2005. 20 sivua

Crenshaw, Kimberle: “Demarginalizing the Intersection of Race and Sex: A Black Feminist Critique of Antidiscrimination Doctrine, Feminist Theory and Antiracist Politics”. University of Chicago Legal Forum. 1989:1. 30 sivua https://chicagounbound.uchicago.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1052&context=uclf(Öppnas i en ny flik)

Tämän ohella suositeltava kirjallisuus vaihtelee vuosittain ja yksilöidään kurssin aikana.

Utbildningsprogrammet för rättsnotarie ansvarar för studieavsnittet. Studieavsnittet ingår i studiehelheten Juridikens allmänna studier och är obligatoriskt för alla som avlägger rättsnotarieexamen.

På vårterminen under det tredje studieåret. Undervisningsperiod III.

Föreläsningar (32h). Grupparbete som utarbetas i grupp. Vetenskaplig hemessä. Grupparbeten har en 75 % närvaroplikt.

Undervisningsspråket kan utöver svenska och finska även vara engelska.

Undervisningen omfattar fyra veckor. En vecka innefattar 8 timmar undervisning. Veckans uppgift för grupparbete kommer att meddelas i torsdagsföreläsningen. På torsdagar, efter den två timmar långa föreläsningen, är en timme avsatt för grupparbete i föreläsningssalen. I övrigt ordnar grupperna sina möten på egen hand. Grupperna bör träffas varje vecka. Materialet som har utarbetats under träffen sammanställs, i enlighet med principen om processkrivning, till ett enda skriftligt grupparbete som lämnas in för bedömning när undervisningen har avslutats. Därtill skriver varje student en vetenskaplig hemessä som baserar sig på självständigt forskningsarbete och som utgör ett individuellt slutarbete inom ramen för kursen. I essän kan studenten utnyttja forskningsfärdigheter som studenten har förvärvat under övningssessionerna.

Andra aktiviteter och metoder kan också användas i undervisningen.

Studieavsnittet kan, som en del av studieutbudet för kontinuerligt lärande inom utbildningsprogrammet, ha ett annorlunda upplägg.

Vid bedömningen av grupparbetena som utförs i samband med övningssessionerna används skalan underkänt/godkänt/med beröm godkänt. Om grupparbetet bedöms vara med beröm godkänt höjs varje gruppmedlems hemessäs vitsord. Det personliga vitsordet bestäms på basis av den vetenskapliga hemessän.

Kursen kan också innehålla andra uppgifter som kan höja vitsordet.