I studieavsnittet behandlas idéhistoriens och vetenskapshistoriens
karaktär, och man studerar idéhistoriska metoder samt bekantar sig med
användningen av idéhistoriska källor.
Tilläggsuppgifter
Kunskap i Norden: introduktion till 1700- och 1800-talets vetenskapshistoria (HISK-221, HISK-211, HISK-222, HISK-224, HISK-234, HISM-321, HISM-322, HISM-323), Lähiopetus 3.9.–17.10.2025
Efter genomfört studieavsnitt har studenten erhållit goda grundkunskaper i idéhistoria och vetenskapshistoria och har fått en omfattande bild av huvuddragen i utvecklingen av idésystem och trossystem. Hen kan också bedöma olika påståendens ställning i förflutna diskussioner om idéhistoria och vetenskapshistoria.
Studiematerial
Litteratur som avläggs på kursen meddelas i samband med undervisningen.
Om studieavsnittet genomförs som självständiga studier, ska man komma överens om litteraturen med den ansvariga läraren.
Tentamenslitteraturen bestäms varje läsår i samband med undervisningsprogrammet.
Tentamenslitteraturen:
Idéer:
Välj tre av följande:
- Fazlhashemi, M. & Öckerman, A. & Ambjörnsson, R. (red.): Vidgade vyer. Globalt perpektiv på idéhistoria - Klassiset poliittiset ajattelijat, toim. Koikkalainen ja Korvela. Vastapaino. - Liedman, Sven-Eric: I skuggan av en framtid: modernitetens idéhistoria - Muthu, Sankar (toim.): Empire and Modern Political Thought (Cambridge University Press, 2012) - Mülle, Jan-Werner: Contesting Democracy: Political Ideas in Twentieth-Century Europe (Yale University Press 2013) - Outram, Dorinda: Enlightenment (New Approaches to European History), (Cambridge University Press, 2012, HUOM! 3rd edition) Finns på svenska: Upplysningen (Lind & Co. 2021) - Sörlin, Sverker: Europas idéhistoria 1492–1918, 2 delar, välj en (1) av dem - Reuter, Martina (toim.): Miesvaltaa murtamassa. Varhaisten feministien filosofisia kirjoituksia. (Gaudeamus 2021)
Lärdom:
- Henry, John: A Short History of Scientific Thought (Palgrave 2012)
och två av följande:
- Fox, Robert: The Savant and the State: Science and Cultural Politics in Nineteenth-Century France (The Johns Hopkins University Press, 2012). - Hemmungs Wirtén, Eva: Making Marie Curie: Intellectual Property and Celebrity Culture in an Age of Information (The University of Chicago Press, 2015). - Pihlaja, Päivi Maria, Tiedettä Pohjantähden alla: pohjoisen tutkimus ja Ruotsin tiedeseurojen suhteet Ranskaan 1700-luvulla (Suomen Tiedeseura, 2009). - Yeo, Richard: Notebooks, English Virtuosi, and Early Modern Science (The University of Chicago Press, 2014).
Tilläggsuppgifter
Prestationssätt
Studenten genomför studieavsnittet i första hand genom att delta i kursen.
Studieavsnittet kan avläggas som tentamen eller självständiga studier (t.ex. essä eller nätkurs om den erbjuds) när som helst under läsåret.
Bedömningsmetoder och kriterier
Bedömningen baserar sig på
studieavsnittets kompetensmål. Man får information om mer specifika
bedömningsmetoder och -kriterier före prestationen eller i början av
den.
Aktiviteter och metoder som stöder lärandet
Lärandet stöds genom mångsidig användning av metoder som underlättar förståelsen av historia som vetenskapsgren. För att utveckla studerandenas självständighet och slutledningsförmåga uppmuntras de till aktiv reflexion och till självständig informationssökning. På kurserna ägnas särskild uppmärksamhet åt interaktiv dialog med studerandena.
Målgrupper
Studieavsnittet är riktad till studerande i kandidatprogrammet i historia och studerande från andra utbildningsprogram med studierätt till valfria studier i historia.
Studieavsnittet är valbart för både kandidatprogrammets egna studerande och studerande med studierätt till valfria studier i historia.
Deltagarna prioriteras enligt dessa principer på kandidatprogrammets kurser:
1. Studerande i kandidatprogrammet i historia
2. Studerande i magisterprogrammet i historia om kursen passar också för magisterprogrammets studier
3. Studerande som har studierätt till valfria studier i historia
4. Andra studerande om kursen är öppen för alla
Studieavsnittet är en del av kandidatprogrammets kontinuerliga lärande: studieavsnittet kan avläggas vid Helsingfors universitets öppna universitet.
När studieavsnittet ordnas – undervisningsperiod
Studieavsnittet ordnas som kurs om det är möjligt, inte nödvändigtvis varje läsår. Undervisningsperioden kan variera.
Studieavsnittet kan avläggas som tentamen eller självständiga studier när som helst under läsåret.
Rekommenderad tidpunkt för prestationen
Det rekommenderas att kandidatprogrammets egna studerande avlägger studieavsnittet under det andra eller tredje studieåret.
Studerandena med studierätt till valfria studier i historia och öppna universitetets studerande kan avlägga studieavsnittet när som helst.
Studiehelhet
Studieavsnittet är valbart i studiehelheterna HISK-200 Historia, ämnesstudier (75 sp) och HISK-500 Historia, valfria ämnesstudier (30 sp).