I studieavsnittet behandlas den politiska historiens karaktär och man
bekantar sig med källor inom området. I studieavsnittet ingår också
specialfrågor inom politisk historia, till exempel hur statens roll har
förändrats, problematiken med krig och fred och reflektioner över vilken
roll internationella organisationer har.
Efter genomfört studieavsnitt har studenten erhållit en överblick över den politiska historiens karaktär och särdrag.
Studiematerial
Litteratur som avläggs på kursen meddelas i samband med undervisningen.
Om studieavsnittet genomförs som självständiga studier, ska man komma överens om litteraturen med den ansvariga läraren.
Tentamenslitteraturen bestäms varje läsår i samband med undervisningsprogrammet.
Tentamenslitteraturen:
- Özkirimli, Umut: Theories of Nationalism. A Critical Introduction. (2nd ed, Palgrave 2010)
Och två av följande:
- Engman, Max: När imperier faller. Studier kring riksupplösningar och nya stater (1994) - Fewster, Derek: Visions of past Glory. Nationalism and the Construction of Early Finnish History. (Finnish Literary Society 2006) - Lehning, James R.: European Colonialism since 1700. (Cambridge University Press 2013) - Mazower, Mark: Governing the World. The History of an Idea. (Penguin Books 2012) - Mikkeli Heikki: Geneven henki - Kansainliiton historia. (Gaudeamus 2023) - Rentola, Kimmo: Stalin ja Suomen kohtalo (2016) - Sluga, Glenda & Clavin, Patricia (eds.): Internationalisms. A Twentieth-Century History. (Cambridge University Press 2017) - Valtonen, Pekka: Kosmopoliitteja ja kansallismielisiä: aatteiden kamppailu sotienvälisessä Suomessa (Gaudeamus 2018)
Tilläggsuppgifter
Prestationssätt
Studenten genomför studieavsnittet i första hand genom att delta i kursen.
Studieavsnittet kan avläggas som tentamen eller självständiga studier (t.ex. essä eller nätkurs om den erbjuds) när som helst under läsåret.
Bedömningsmetoder och kriterierBedömningen baserar sig på
studieavsnittets kompetensmål. Man får information om mer specifika
bedömningsmetoder och -kriterier före prestationen eller i början av
den.
Aktiviteter och metoder som stöder lärandet
Lärandet stöds genom mångsidig användning av metoder som underlättar
förståelsen av historia som vetenskapsgren. För att utveckla
studerandenas självständighet och slutledningsförmåga uppmuntras de till
aktiv reflexion och till självständig informationssökning. På kurserna
ägnas särskild uppmärksamhet åt interaktiv dialog med studerandena.
Målgrupper
Studieavsnittet är riktad till studerande i kandidatprogrammet i historia och studerande från andra utbildningsprogram med studierätt till valfria studier i historia.
Studieavsnittet är valbart för både kandidatprogrammets egna studerande och studerande med studierätt till valfria studier i historia.
Deltagarna prioriteras enligt dessa principer på kandidatprogrammets kurser:
1. Studerande i kandidatprogrammet i historia
2. Studerande i magisterprogrammet i historia om kursen passar också för magisterprogrammets studier
3. Studerande som har studierätt till valfria studier i historia
4. Andra studerande om kursen är öppen för alla
Studieavsnittet är en del av kandidatprogrammets kontinuerliga lärande: studieavsnittet kan avläggas vid Helsingfors universitets öppna universitet.
När studieavsnittet ordnas – undervisningsperiod
Studieavsnittet ordnas som kurs om det är möjligt, inte nödvändigtvis varje läsår. Undervisningsperioden kan variera.
Studieavsnittet kan avläggas som tentamen eller självständiga studier när som helst under läsåret.
Rekommenderad tidpunkt för prestationen
Det rekommenderas att kandidatprogrammets egna studerande avlägger studieavsnittet under det andra eller tredje studieåret.
Studerandena med studierätt till valfria studier i historia och öppna universitetets studerande kan avlägga studieavsnittet när som helst.
Studiehelhet
Studieavsnittet är valbart i studiehelheterna HISK-200 Historia, ämnesstudier (75 sp) och HISK-500 Historia, valfria ämnesstudier (30 sp).
